Mor lilla Mor, vem är väl som du?
Visst är det härligt att det finns en dag där man får uppmärksamma sin mamma. Nu är det ju inte så att det bara är på just denna dag som jag uppmärksammar min kära mor, men idag tackar jag henne extra mycket för att hon finns. Jag vet att hon finns där och lyfter luren när jag behöver höra hennes röst. Jag kan ringa henne mitt i natten när det känns jobbigt, och när vi lägger på luren känns allt mycket lättare.
Mamma bor 135 mil härifrån, men när man har en bra relation så är inte milen det viktiga. Visst är jag många gånger avundsjuk på alla som har sin mamma en halvtimme bort, men när vi ses så får vi verkligen kvalitetstid. Barnen älskar sin mormor och de har en fantastisk relation.
27/10 1999, blev jag själv mamma för första gången, och 30/9 2004 för andra gången. Vilken känsla, vilken ära. Jag säger det ofta, men jag är så stolt över mina barn. De är de finaste barn man kan tänka sig; omtänksamma och empatiska. Tänk att jag haft en sådan tur.
Idag firade vi med tårta och presenter. Presenterna är inte det viktiga, även om jag naturligtvis blev så glad när barnen själva åkt och fixat presenter som jag verkligen gillar; en bok om Kreta, och ett vackert smycke.
Jag älskar att vara mamma! Min största gåva i livet...
Hör ni alla starka häftiga mammor (och pappor), vi ses på touren!
Kram/ Linda
