Min fina, härliga morfar!
Nu är jag hemma igen efter en kort trip till mina hemtrakter, byn Saivomuotka, som ligger långt norrut i Kiruna Kommun. I den vackra byn, alldeles vid gränsälven som gränsar till Finland har min morfar bott i hela sitt liv. Morfar Oskar Sigurd Rautio föddes den 23 juli 1927 (i kyrkoböckerna påstår de att han föddes en månad tidigare). Morfar har alltid funnits där för oss barnbarn. Hans dörr är alltid öppen för oss och även om han inte riktigt vågar visa det så vet jag att han älskar en stor kram.
Han har jobbat i skogen ända sedan han slutade skolan och jag kommer ihåg när vi stod vid landsvägen och väntade på bilen som han kom åkandes med från skogsarbetet. Efter att han klivit ur bilen, hjälpte vi honom med skogsryggsäcken som hade innehållit matsäck och annat när han åkte till jobbet tidigare den morgonen,
Morfar blir alltid glad när man kommer. Vi skrattar, svär och tjoar tillsammans. Det kan låta grovt, men det är med ett stort hjärta vi gör det. För mig är den finska låten "Liljan kukkaa" starkt förknippad med morfar och den har vi sjungit tillsammans många gånger, även om jag inte kan texten.
Ett av de finaste minnen jag har är när morfar räcker mig pengar så jag kan köpa mig mitt första par märkesjeans. Jag hade flyttat hemifrån som 15-åring, gick på gymnasiet och hade ca 100:- i veckan att leva på. Ett par nya märkesjeans hade jag aldrig tidigare ägt så det var så stort så det inte går att beskriva. Man vill ju se ut som alla andra.
Ja, ni fattar...min morfar betyder otroligt mycket för mig. Det är så värdefullt för både mig och mina barn att få höra hans historier och bara få vara med honom när vi hälsar på.
Morfar träffar ni inte på touren, men likväl i en mysig liten stuga i skogen...
Kram/ Linda
